Gra trakig sondag

Idag ar en riktigt trakig gra sondag. Bade F och lilla J ar sjuka, forlylda med feber och J ar fortfarande bortrest. F ar jatte ledsen for att hon missar paskharen och aggjakten, och jag ar ledsen for att vi missar en trevlig sondagsmiddag hos goda vanner. Men sant ar livet, och vi ska verkligen inte klaga da det ar ytterst sallan som nagon av oss ar sjuka. Vi far nu istallet satsa pa att bli friska infor resan pa onsdag, och jag ar verkligen tacksam over vart stora lager med nezeril och alvedon som vi slapat fran Sverige!

En "intressant" sak som hant ar att vi har forsokt vanja av lilla J med nappen. Det gick sa dar... Att ta bort den pa dagen gick hur fint som helst, aven vid vilan, men att gora samma sak pa kvallen var en helt annan sak... Den sa i vanliga fall lugna och harmoniska lilla bebisen blev som forbytt och visade pa rostresurser som vi aldrig hort forut! Och hon kan halla pa laaange! Sa just nu star det 1-0 till lilla J som varje kvall somnar sa gott med nappen guppandes upp och ner. Men en sak ar saker, jag och J har inte givit upp, och inom en snar framtid hoppas vi att den lilla ackliga gummibiten ar ett minne blott.

Det faktum att F gar pa en privat katolsk Preschool ger mig ibland daligt samvete. Kanslan som kryper pa mig ar att jag utnyttjar nagot som jag egentligen inte har rattighet till. Jag bryr mig inte om att F kan fler Jesus och Guds relaterade sanger an vanliga pa engelska, inte heller att de ber vid snack resp. lunchtime. Vi har pratat med F om att vissa tror mer och andra mindre, och hon gor ingen stor sak av det alls. Det har med religionsundervisningen pa skolan gor mig inget, precis som det sa klart inte gor nagot nar F nynnar pa The Star-Spangled Banner och kan betydligt mer om vad som sker den 4 juli respektive den 6 juni. Det som ger mig daligt samvete ar att jag vet att St. Margaret Marys forsamling ger stora tillgangar till skolan. Tack vare dessa donationer fran forsamlingen sa haller skolan en hyfsat hog akademisk standard, och det ar sa klart den jag vill at. Jag sticker inte under stol med att jag alltid kommer att strava efter att F och lilla J gar i de basta skolorna for dem, och just nu sa ar alltsa en privat katolsk skola det basta for F. Jag far val helt enkelt trosta mig med att det inom katolicismen finns plats for bade bikt och bot...

Nu ska jag forsoka fa i de tva sma tjejerna lite mellis, sa att de kanske piggar pa sig lite.

Kram kram!